Hur lär vi våra barn att hantera pengar?

[00:00:02] Hanna: Det här är podden Alla mår bättre om alla mår bra som ges utav Folkhälsan på Åland. Dagens avsnitt ska handla om hur vi lär våra barn att hantera pengar. Jag heter Hanna Rundell och jobbar som kommunikatör på Folkhälsan. [00:00:18] Gunilla: Jag heter Gunilla Holmberg och jobbar som ekonomirådgivare Folkhälsan på Åland. [00:00:23] Hanna: Välkommen hit! [00:00:24] Gunilla: Tack! [00:00:24] Hanna: Pengar är en del av vardagen från ganska tidig ålder. Först kanske det handlar om veckopeng och att spara till något man gärna vill ha. Sen kanske om bankkort, nätköp och den första lönen. Och så småningom kanske studiestöd, hyra eller eget hushåll. Samtidigt lever många unga idag i en konsumtionskultur där det är väldigt enkelt att köpa saker på nätet. Med bara några knapptryck så har man handlat och så kan man till och med skjuta betalningen på framtiden. Om vi börjar hemma vid köksbordet. När och hur borde vi föräldrar och andra vuxna börja prata med barn om pengar och ekonomi? [00:00:59] Gunilla: Börja tidigt. Det är ändå en viktig del av vårt liv, det här med pengar. Pengarna är också en trygghet och en frihet. Så har man ju också kunskap så har man också lättare att göra kloka beslut. Det är ju sånt som man behöver lära sig redan från liten. Kanske när man börjar förstå vad siffror och eventuellt pengars värde är så kan man absolut börja prata kring det här. [00:01:25] Hanna: Hur kan man då rent konkret att lära barn att hantera pengar? [00:01:28] Gunilla: Jag tycker en bra grej är det här att barn får lite pengar som de själva ska hantera. Inte för små barn, här måste man ju också kunna räkna och förstå pengars värde. Veckopeng och månadspeng är ju ett jättebra verktyg för att hantera, alltså vad ska de här pengarna gå till, tänker jag. Jättebra att tillsammans prata om vad ska min veckopeng eller månadspeng gå till? Ska jag spara någonting av den? Kan jag prioritera Alltså välja någonting som jag verkligen vill köpa. Det här sparandet är ju jättebra att man introducerar tidigt och det behöver inte vara några stora summor. Utan att det blir som en sak som man har med sig hela tiden i sin ekonomi, att sparande ska alltid finnas med. Så är det mycket enklare än att om man sen vid 25-30 års åldern tänker att "Oj, nu måste jag börja spara. Det har jag aldrig gjort." Och vi vet att det man har med sig från när man växer upp så är ganska naturligt. [00:02:29] Hanna: Vi har nu en treåring och vi pratar om guldpengar, för det är bekant från Pippi. Hur tidigt börjar folk med veckopeng? [00:02:37] Gunilla: Oj, det måste jag säga att det har jag faktiskt ingen uppfattning om. Men det jag tycker idag är ju att det har krupit ner i åldrarna det här med när man hanterar pengar. Och idag får ju kanske inte barnen så mycket sedlar och mynt att hantera, utan man får ju ett bankkort. Men innan man får det här bankkortet så tycker jag absolut att man borde ha lite guldpengar eller andra pengar som man hanterar. Man kanske kan ge en liten peng om man ska resa någonstans eller far in till stan och säger att nu kan du få köpa någonting för det här. Att man förstår vad pengarna har för värde. Att ger jag nu den här tian till kassörskan så är den sedan borta. Då är det slut. Det är ju betydligt svårare för yngre att förstå det på ett bankkonto. Att där är siffran noll. [00:03:25] Hanna: Så är det vettigt då att Tänk att man börjar spara kanske i en spargris i början innan det här bankkontot blir aktuellt. [00:03:32] Gunilla: Jo, det är ju samma sak där. Att då kan man ju göra, det är ju mycket mera konkret om du kan spara 50 cent eller en euro och verkligen stoppa in den där i spargrisen för att sedan åka iväg tillsammans och tömma den här på banken och få in pengarna på sitt bankkonto. Det tycker jag absolut, för då är det mera visuellt också. [00:03:53] Hanna: Precis. [00:03:53] Gunilla: Och jag menar, ibland kanske man får någon liten peng av någon far eller morförälder eller någon euro eller vad det nu kan vara. Och då kanske man också kan tänka att det kan också stoppas dit och då ser man ju hur det här växer. Alltså den här lilla spargrisen blir full till slut förhoppningsvis. Ja. [00:04:10] Hanna: Pengar är ju mindre konkret idag. Så det kanske är svårare för barn att förstå och att lära sig hantera pengar i och med att man kanske ser att föräldern betalar med mobilen eller knappt ser det för att det sker ett utbyte där. Vad säger du bland de unga som du möter? Till det här, att det är mer abstrakt idag? [00:04:27] Gunilla: Jag tänker att hela det här ekonomiska systemet har ju blivit mycket mera, alltså längre från människor idag, eftersom allting är digitalt. Tänker vi tillbaka i tiden när vi använde sedlar och mynt, så var det ju så att ettdera måste man ju åka hem eller till den som ska ge en pengar för att få de här pengarna och så måste man cykla till butiken eller vad det nu var man skulle köpa. Idag så är det ju bara för föräldrar att föra över lite pengar och det är så enkelt idag med det här och det är ju samma sak också när man handlar, att det är så enkelt. Det blir liksom ingen konsekvens av det jag handlar. Har du som sagt en sedel i plånboken och den är borta, så ser man att det är tomt. Men har du ett bankkort, det lyser inte rött när det är tomt på konto. Det kanske vore en idé. [00:05:13] Hanna: Faktiskt inte. Eller en temperaturmätare. [00:05:16] Gunilla: Ja, precis. Nu börjar det närma sig noll. [00:05:21] Hanna: Unga, de följer ju jättemånga av influencers och stöta på väl, och överskölds av reklam och smygreklam. Förr jämförde man sig med elever på sin klass eller i sin hobbygrupp. Idag kan de jämföra sig med hela världen. Alla som de följer på Instagram. Och jag kan tänka mig att det här med status och pengar, det påverkar en ganska mycket. [00:05:39] Gunilla: Alltså det man ser så ser man ju och då blir man ju påverkad naturligtvis. Ofta har ju de här influencers och de här väldigt goda tillgångar och mycket pengar. Och jag brukar säga annars att den som har mest med pengar, Att det blir en skev bild av vad livet innebär. Livet är ju inte att ha mest med pengar. Det är inte det livet handlar om. Utan vi ska ju ha pengar så att vi ska kunna möjliggöra en vardag där vi kan göra val och beslut som gagnar oss själva och som man tycker att man vill ha i livet. Det blir ju lätt att man kanske faller in i det här att man skulle vilja ha den möjligheten som någon influencers har eller något. Och då blir det ju väldigt skevt om man har ett vanligt 8-5 jobb där man kanske inte blir så rik. [00:06:29] Hanna: Har de ekonomiska problemen förändrats under de år du har jobbat som ekonomirådgivare? [00:06:34] Gunilla: Det har det absolut gjort. [00:06:36] Hanna: Ja, hur då? [00:06:36] Gunilla: Det tänker jag att idag går ju allting så otroligt mycket snabbare. Det var ju inte digitalt på det sättet när jag började. Så det fanns ju fortfarande sedlar och mynt. Man kom dit med sitt kontoutdrag. Idag har vi ju allting i mobilen. Det är ju på gott och ont naturligtvis. Men jag tänker också på det här att allt är så tillgängligt idag. Vi har ett samhälle som är öppet 24/7. Kan du inte sova en natt kan du öppna datorn, du kan shoppa, du kan spela, du kan ta krediter eller snabblån. Alltså, det var ju liksom inte möjligt. Vi behöver ju inte tänka så hemskt många år tillbaka, så fanns ju inte den möjligheten. Det här snabba samhälle har ju också gjort att folk inte tar genomtänkta beslut. Jag tänker att innan alla de här möjligheterna fanns så var det ju att vända sig till banken, till exempel om du skulle ha ett lån. Jag menar, då fick du boka en tid till banken, du fick gå dit, prata med en rådgivare. Är det här möjligt för mig att ta det här lånet? Fick du åka hem och så fick du vänta på ett svar och jo eller nej, du kan bli beviljad det här lånet. Det var ju liksom ingenting som gick på några minuter, som det ju kan göra idag. Och det jag ju också ser är ju att många gånger av de här Ogenomtänkta besluten är ju när folk inte är i balans. Man är kanske stressad, man är kanske i sorg, man är kanske påverkad av någon alkoholdroger eller någonting. Där man inte kan tänka klart och det är ju många gånger då man tar de här otroligt enkla lånerna som ju många gånger leder till en skuldspiral. Idag är man ju mycket mera utsatt för de här, vad ska jag kalla dem, farorna. Som kan leda till snabba skuldupplägg. [00:08:25] Hanna: Den första sommarjobbslönen kan kännas som en förmögenhet när den unga börjar få egna pengar. Vad behöver hen kunna då och hur mycket ska vi föräldrar fortfarande hjälpa till? [00:08:36] Gunilla: Det känns som att det blir bara svårare och svårare för ungdomar att få de här sommarjobben som är under 18 år. Så länge man är under 18 år så har ju ändå föräldrarna ansvaret för att man har det man behöver. Man är försörjningspliktig. Och sen när man fyller 18 så har ju egentligen inte föräldrarna så stor påverkan enligt lag. Sommarjobbspengarna, det är ju ungdomens egna pengar förstås. Och har man ju då inte pratat pengar hemma så kanske det blir jättekonstiga och förödande beslut för den här ungdomen. Så att återigen så tänker jag att det är viktigt att man redan har börjat i tid. Och pengar som ungdomarna har tjänat själva är de kanske lite mera måna om än de här som man får som veckopeng, månadspeng som man ibland kanske inte ens har gjort någonting för. Och det är ju en bra sak. [00:09:29] Hanna: Du har också sagt tidigare när vi planerade det här att du har märkt att en del unga verkar se föräldrarnas pengar som en resurs som de själva har rätt till. Vad tror du det här kommer sig av? [00:09:41] Gunilla: Alltså det här är ju ganska nytt som jag sa till dig när vi började planera det här. Att det här har jag ju sett det här senaste året, eller åtminstone är det sådana föräldrar har varit i kontakt med mig, att det här är problem hemma. Att barnen ser, som du säger, föräldrarnas pengar som sina och om ungdomen vet att föräldrarna har pengar och veckopengen har tagit slut så kanske man tjatar på om att få mera pengar, fast man då borde hålla sig till sin veckopeng som man får. Jag vet inte om det har också att göra med det här som vi pratade lite tidigare, att man ser på influencers och man vill ha mera pengar och där tänker jag också Vi kommer tillbaka till det här igen, att det hjälper ju inte alla förstås att man börjar prata pengar tidigt. Det finns ju också sådana som ändå kanske tycker att man har rätt till föräldrars pengar, vilket man ju inte har. Föräldrar är ju försörjningspliktiga, men man har inte någon plikt att ge barnen varken vecko eller månadspeng och barnen har absolut ingen rättighet till föräldrars pengar, hur mycket man än har. Och jag tänker att där är det ju också viktigt att när man ger den här vecko eller månadspengen att komma överens om vad ska den gå till? Ska den här ungdomen spara en viss del av pengarna? Ska den köpa något smått av sina kläder eller ska det bara gå till smink, bränsle, fika på stan, reservdelar och vad det brukar vara för killarna? Det är ju väldigt viktigt också att man försöker ha en överenskommelse om vad den här ungdomen ska använda dem till. Och kanske också, har man en månadspeng så kanske man ändå behöver tänka i veckor, för det är lättare att tänka, ja men får jag 100 euro i månaden så har jag 25 euro i veckan. Och har jag handlat för mer än 25 ena veckan, då är det mindre nästa vecka, liksom för att slå ut det över tid. Det här är inte bara för ungdomar, jag tänker det här ser man ju också ibland på vuxna människor som får sin lön. Efter två veckor så blir det väldigt knapert. För att man har då sprättat iväg alldeles för mycket av lönen. [00:11:45] Hanna: För vad händer då om man som förälder alltid skjuter till lite pengar då när pengarna tar slut för ungdomen? [00:11:50] Gunilla: Ja, då blir det ju ett dåligt konsekvenstänk. Tänker jag att fast mina pengar tar slut så kommer det ju ändå mera. Och så funkar det ju inte den dagen man ska försörja sig själv. När pengarna är slut så är de slut. [00:12:01] Hanna: Om kompisen får mera veckopeng eller månadspeng då? Hur ska man tackla det här? [00:12:06] Gunilla: Det där är ju alltid svårt. Det är ju alltid så att alla andra får mer än ens egna barn. Det har man ju hört tidigare. Där måste man nog som förälder och vuxen vara tydlig och försöka stå emot och säga att det är det här vi har kommit överens om. Det är det här som du får och det är det här du ska använda av. Och jag tycker att det är också en bra grej, för livet är aldrig rättvist och det tänker jag att det behöver man ju lära sig från början. Det är ju så. Alla familjer har olika ekonomiska förutsättningar. Det kommer alltid att vara så att olika personer har det och då behöver man kanske ändå acceptera det från början. Och det kan ju också kanske vara en morot till att vilja utbilda sig mycket för att kunna få ett bra jobb med en ordentlig lön för att man vill inte leva, om man då har levt i en familj där det inte har funnits kanske tillräckligt eller så mycket pengar. [00:12:58] Hanna: Sen sånt här som kan stilla till det för ekonomin, impulsköp, abonnemang, krediter och skulder. Vad ser du att unga framförallt behöver säga upp med? [00:13:08] Gunilla: Jag upplever att impulsköp är någonting som har blivit otroligt vanligt och är någonting som folk verkligen har svårt med på många olika sätt. Och jag tänker att det handlar också om den här otroligt aggressiva marknadsföringen om tillgången. Idag finns det ju överflöd av precis allting och börjar man koka ner saker och ting till vad vi verkligen behöver så är det inte så mycket vi behöver. Tak över huvudet och mat på bordet och telefonpengar och ja, du vet. Vi köper ju så mycket för att man tycker att det är fint eller vill ha eller. Så de här impulsköpen, det upplever jag verkligen att har eskalerat. Och det tänker jag också absolut har att göra med utbudet och som sagt marknadsföringen. Och där kommer man ju också in på det att har man inte pengar, där är det också vanligt med att man har börjat ta krediter. Att man lever över sina tillgångar för att man inte kan kontrollera sitt impulsköpande. Jag har ju sett ungdomar som har hamnat direkt i skuld när de har fyllt 18 år, att man börjar ta de här... För mig är det ganska obegripligt att det finns de här villkoren på de här krediterna och snabblånerna idag som det finns. För att de är så otroligt dyra, villkoren är väldigt snäva och alla pengar som man lånar ska ju betalas tillbaka. Och när du har betalat tillbaka de här så har du betalat mycket, mycket mera än vad du egentligen lånade från början. Det här är många gånger infarten till en skuldspiral som ibland eskalerar. Alltså börjar man ta snabblån så tar man oftast flera, inte alltid. Men man tar ett nytt för att betala det gamla och sen när de pengarna är slut så börjar man leta efter nytt igen. Det finns ju otroligt mycket snabblåneföretag så det måste ju vara en lukrativ marknad. [00:15:02] Hanna: Kan man se något tecken på att det har börjat gå så här för sitt unga vuxna barn? [00:15:07] Gunilla: Det är ju ett otroligt svårt beroende att se. Alltså det man brukar märka är först när man hamnar i sådana svåra ekonomiska situationer att man börjar må mentalt dåligt. Och då har det oftast gått ganska långt. Och på något sätt så är ju det här med att hamna i skuld fortfarande så otroligt skambelagt. [00:15:26] Hanna: Ja, för pengar kan väcka väldigt starka känslor. Hur påverkar ekonomi vårt välbefinnande? Och våra känslor? [00:15:35] Gunilla: Otroligt mycket. Alltså, pengar ska ju ändå möjliggöra vårt liv så som vi vill leva det förhoppningsvis. Och vi ska ha så mycket pengar att vi kan ta beslut själva. Sen när det blir så att pengarna styr våra beslut, då har vi ju hamnat i en svår ekonomisk situation. För att man har för lite pengar för att kunna ta bra beslut. Jag tänker, det som jag ofta ser i mitt jobb är ju att människor som lever på existensminimum, de mår inte bra. Mentalt, men de kan heller inte köpa den näringsrika maten de borde köpa, för den är för dyr. Att det här blir oftast en sån här nedåtgående spiral. Och sen kan det också hända saker som vi inte kan påverka. Och det tänker jag, det kan ju vara sjukdom, arbetslöshet, skilsmässor, separationer. Alltså det är ju alltid förknippat med kostnader. Och det är mindre pengar in kanske, och det gör ju också att man lättare hamnar i ett tillstånd där man inte mår bra och sen börjar man använda väldigt mycket sjukvård och så vidare. Det är ju dyrt för den enskilda personen. Det kostar på både ekonomiskt och i hälsa, men det kostar också för samhället. Så jag tänker att investera i kunskap i privatekonomi, det är ju liksom en fantastisk gåva att ge till sina barn och ungdomar. [00:16:54] Hanna: Du sa att ekonomi och pengar är väldigt mycket kopplat till skam och skamkänslor också. Varför är det så skamligt? Varför talar vi så lite om ekonomi och pengar? Borde vi prata mycket mer om det. [00:17:04] Gunilla: Verkligen. Det har jag tänkt på många gånger. Att det här är så skambelagt. Jag har varit med flera gånger där människor kommer till mottagningen och så säger de "det här har jag aldrig berättat för någon, men jag har skulder på det och det" och så vidare. Och det är någonting som man inte har kunnat ens sagt till sina närmast alls. Så jag har till och med varit med om där folk har levt i ett äktenskap eller i en samborelation där den andra parten inte vet någonting om den här människans skuldupplägg, utan man kommer till oss och berättar det här och vill ju förstås ha stöd och hjälp och hur ska man komma ur det? Så då har man ju ändå kommit en bit på vägen. Men jag vet inte vad det här med pengar och skam. Ja, man ska bara på något sätt kunna hantera sina pengar, tänker jag. Jag tror att den här generationen som växer upp idag är bättre på att prata pengar och och kanske också skuldsättning än vad man har varit i tidigare generationer. [00:18:08] Hanna: De verkar ju vara lite bättre på att tala om känslor än tidigare generationer. Ska det ha någonting med det att göra? [00:18:13] Gunilla: Det tror jag helt säkert. [00:18:15] Hanna: Om man nu då som förälder sitter och lyssnar på det här och tänker att vi har ju egentligen aldrig pratat särskilt mycket om pengar hemma. Var börjar man? [00:18:24] Gunilla: Jag tycker att man ska börja prata om pengar Hur hanterar vi pengarna i vår familj? Skriver vi en inköpslista till vi ska fara och handla? Köper vi på extrapris för att spara lite pengar? Det behöver inte vara stora ekonomiska diskussioner, utan lite så här: Hur har vi gjort? Vi har mindre pengar nu för vi betalar av på ett huslån. Eller så här att man verkligen berättar hur det kan se ut och försöker få sina barn och ungdomar intresserade av ekonomi. Kanske hur man sparar, hur har vi tänkt? Det är ju ingen som har en likadan ekonomi som någon annan och vi gör ju alla på vårt eget sätt. Och det är ju helt okej. Huvudsaken är ju att vi får det att rulla runt. [00:19:13] Hanna: Så om du till sist vill skicka med tre råd till föräldrar för att tala med barn och unga om ekonomi, vilka skulle det vara? [00:19:22] Gunilla: Börja tidigt, prata pengar med barnen, lära dem hantera, ge dem kanske någon sedel. Och just det här att man kan bara handla för de pengar man har. Att inkomster och utgifter måste gå ihop. Och så småningom så tänker jag att man kan också göra en enkel budget. Det kan man också göra på en vecko eller månadspeng. Sen tänker jag också det här med impulsköpen som vi har pratat om då. Att där bör man nog vara observant på sig själv, att det inte bär iväg. [00:19:52] Hanna: Stanna upp och fundera en natt kanske? [00:19:55] Gunilla: Verkligen. Behöver jag det här? Är det nödvändigt? Kan jag vänta och köpa det senare? Eller det är en jättebra sak. Kanske åka tillbaka, tänka nej, men jag får fara hit imorgon. Fundera på det här över natten. Lite slow tanke i ekonomin är nog jättebra. [00:20:12] Hanna: Tack Gunilla Holmberg för att du kom hit och diskuterade de här viktiga sakerna idag. [00:20:18] Gunilla: Tack för att jag fick komma.