När unga blir nyfikna på alkohol

[00:00:07] Speaker A: Det här är podden Alla mår bättre om alla mår bra. Idag ska vi tala om unga och alkohol, grupptryck, att köpa ut eller inte, vuxennärvaro och förtroende. Det här är ju aktuellt inför skolavslutningen, sommarlovet och stugsäsongen som börjar snart. Jag som är programledare heter Hanna Rundell och är kommunikatör på Folkhälsan och producerar också tidningen Folkhälsan. [00:00:33] Speaker B: Jag heter Emil Rönnberg och jobbar som projektledare på ANDTS under Folkhälsan. ANDTS står för alkohol, narkotika, droger, tobak, spel om pengar och vi har även digitala vanor under oss. [00:00:47] Speaker C: Jag heter Sandra Lindberg och jag jobbar som ledande fältare på KST här på Åland, kommunens socialtjänst. Vi jobbar med ungdomar i åldern 13-17 år som är vår målgrupp, men sen går det också lite över ofta. Uppsökande arbete, förebyggande arbete och vi brukar säga till ungdomarna att vi finns för att vi vill att de ska må bra helt enkelt. [00:01:09] Speaker D: Jag heter Michaela Johansson. Jag jobbar som barn och ungdomskoordinator på Folkhälsan. I mitt jobb koordinerar och håller jag själv i fritidsverksamhet för barn och unga. under skolåren, men också sommartid. [00:01:21] Speaker A: Välkomna alla! Vi börjar så här. Vi säger att man har en 14-årig dotter vars kompisar har smakat på alkohol ur en storebrors gömma. Det här har dottern berättat för dig i förtroende. Hon vill själv inte dricka alkohol ännu, men kompisarnas inflytande på henne är starkt och de är viktiga. Som förälder är du rädd för vad som ska hända när det blir skolavslutning. Vilka råd kan du, Sandra, ge till föräldern i den här situationen? [00:01:51] Speaker C: Först och främst så tycker jag att det är jättebra att dottern har valt att berätta, för det visar ju på att det finns ett förtroende och en relation som fungerar. Så det är ett väldigt gott tecken. Sen råd till föräldern så skulle jag säga att uppmuntra det här förtroendet och tacka för det och säg rakt ut vad fint att du berättar för mig, så att de verkligen känner att det är Det var en bra sak att göra och att de vill göra det igen. Sen bekräfta hennes egen vilja. Hon vill inte dricka, säger hon själv. Så stärk det. Det är modigt att stå för det. Och prata om grupptryck utan att skuldbelägga kompisarna. Förklara att det är vanligt att man känner ett tryck från kompisar och att man har en känsla av att man måste göra någonting för att få passa in. Men att de också skulle behöva acceptera att hon inte vill, för att det ska kunna vara bra kompisar. Och förbereda henne inför skolavslutningen, även om hon känner att hon kanske inte riktigt vågar gå emot. Så öva på fraser som hon kan använda. Till exempel "jag vill inte" eller "jag har träning imorgon" eller "mina föräldrar märker" eller "mina föräldrar kommer att blåsa mig på en alkomätare när jag kommer hem". Jag kommer inte undan. De flesta föräldrar som vi möter i vårt arbete vill att man ska kunna använda dem som en orsak. Det är helt okej. Skyll på mig. Säg att jag kommer och hämtar dig eller att jag kommer och kollar dig när du kommer hem eller vad som helst. Använd mig som en orsak. [00:03:25] Speaker A: Det är ett jättebra tips. [00:03:26] Speaker C: Och sen gör en konkret plan. Hur tar hon sig hem? Vem kan hon ringa? Kom överens om att hon alltid kan ringa utan att bli utskälld i stunden. Även vad som, oavsett vad som händer. Och kanske ha ett litet tecken eller någonting. Skickar hon till exempel ett blått hjärta så betyder det att hon vill att mamma ringer mig nu och säger att nu ska du komma hem. Så att mamma kanske kan ringa då att bara, ja nu kommer du hem, nu vill jag att du ska vara hemma och jag kommer och hämtar dig nu direkt. Så att hon får en liten escape plan. [00:03:56] Speaker A: Kodspråk, vad fint! Morse med emojis. [00:03:59] Speaker C: Ja, precis. [00:04:01] Speaker A: Jättebra. Men det här med att ringa eller kontakta de andra barnens föräldrar, fast dottern har sagt det här i förtroende. Man kanske känner dem, man kanske oroar sig för de andra barnen också. Vad säger du om det då? [00:04:14] Speaker C: Det där diskuterar vi lite i min föräldragrupp också. Det är väldigt beroende på situation. Vissa föräldrar är jätteobekväma med det. Till exempel om man inte känner kompisens föräldrar alls, så är man inte trygg i att ringa. om man inte diskuterade till exempel på en klassträff där vi försöker uppmuntra att man ska uttala just det här. Ser ni mitt barn ute på stan eller hör ni någonting om mitt barn så snälla ring mig. [00:04:42] Speaker A: För det handlar ju också om att då kanske bryta det där förtroendet i dottern. [00:04:46] Speaker C: Precis, så är det ju också. Men däremot känner man föräldrarna väl och man känner kompisen eller dottern att umgås med de här kompisarna ganska länge. Då blir det ju lite att man måste ju höra av sig till föräldrarna om man vet om att kompisarna har druckit. För det är ju det man själv skulle vilja också. [00:05:05] Speaker A: Precis. [00:05:06] Speaker C: Och diskutera det med dottern först såklart. [00:05:13] Speaker A: Emil, hur ser ungas alkoholvanor ut idag? [00:05:16] Speaker B: Folkhälsan gör en årlig ungdomsundersökning tillsammans med ÅSUB. som står för Ålands statistik och utredningsbyrå. Statistiken från höstens undersökning säger ju att nästan en fjärdedel av högstadieeleverna har druckit alkohol. Och där har man ju sett en sänkning av alkoholvanorna. Det har blivit en förbättring kan man kalla det. Men det är ju ändå någonting som är aktuellt, som alltid kommer att finnas på kartan. Och det som också finns som är värt att nämna i den här undersökningen är ju att en tiondel av ungdomarna har någon gång åkt. med en berusad förare. [00:05:52] Speaker A: Okej, en av tio. [00:05:53] Speaker B: Jo, en av tio. [00:05:54] Speaker A: Det är ganska skrämmande höga siffror faktiskt. [00:05:57] Speaker B: Statistiken visar ju också att det inte är någon större skillnad på könen. Däremot så visar den ju att det finns en ökning - ju äldre man blir, det vill säga att i sjuan - så är det väldigt lågt antal, men i nian så ökar det, - vilket i sig kan låta logiskt. Man blir äldre. Man får äldre bekanta och man blir men börjar känna sig mera vuxen helt enkelt. I den här undersökningen så har det kommit fram - att det är väldigt mycket ungdomar som får tag på alkoholen via kompisar. Att vi vet att det på fastland i Finland - finns en stor grupp på sociala medier - som säljer alkohol och andra typer av produkter, - men på Åland så visar statistiken att det är väldigt mycket av kompisar. Och även att de tar hemma utan lov. Att det är nästan 25 procent av ungdomarna som tar hemma utan lov. [00:06:49] Speaker A: Alltså ur föräldrarnas skåp. Har ni tankar kring det här? [00:06:55] Speaker D: Jag tycker att dels den här undersökningen, men också det man läser, andra undersökningar visar ju att unga dricker mindre alkohol idag. Kanske det ska vara nu intressant att höra. Dig Sandra, du har jobbat länge som fältare. Vad tycker du? Hur ser skillnaden ut när du började som fältare? [00:07:16] Speaker C: Jag har jobbat 12 år som fältare och när jag började som fältare så var det, de, ja vad ska man säga, kanske första fem till sju, åtta åren så var det väldigt mycket alkohol. på somrarna. Väldigt mycket under vår festivalvecka. Vi har en festival på sommaren på Åland som heter Rockoff, som är nio dagar lång. Under den veckan så var det väldigt mycket alkohol bland ungdomar. Flera kvällar i veckan så fick vi köra hem ungdomar som var jättefulla och som vi var oroliga att de inte kunde ta hand om sig själva. Det har inte hänt under de senaste Fyra åren kanske. Okej, så en tydlig förändring. Ja, någon enstaka gång har det hänt, men då var det verkligen, det kunde hända flera kvällar i veckan och det var väldigt, väldigt vanligt att vi såg ungdomar som drack lite överallt. Men det ser vi inte heller. De dricker inte alls på samma sätt, inte lika öppet och inte lika mycket. Så det är en tydlig förändring som vi har märkt, men däremot så har vi väl börjat se lite tendenser och vår upplevelse just nu är väl att det är på väg att kanske svänga tillbaka ditåt. Alkoholen, det känns som att de - tycker att det börjar bli lite mer intressant igen. [00:08:35] Speaker A: Okej, allt går i vågor. Men jag tänkte just berömma er och säga - att då har ni gjort ett bra arbete med att förebygga. Nu får ni skärpa er. Ja, men den här förändringen syns tydligt i statistiken, Emil? [00:08:49] Speaker B: Jo, den syns. Det betyder ju inte att det är nu guld och gröna skogar. För som Sandra nämnde så kan hon ana en vändning snart i trenden - och det är någonting som vi får följa med i undersökningar. Vi som jobbar med ungdomar direkt och indirekt har i åtanke - att det går ju inte att slappna av och tänka att nu är allting bra. [00:09:15] Speaker A: Har ni någon tanke om vad den här förändringen kan bero på? Finns det teorier att unga dricker mindre idag? [00:09:23] Speaker C: Sandra? Ja, vi har funderat lite kring det här med, eller det vi har märkt med just de ungdomar som vi ser ute och dricker på kvällar och helger. Så kanske är de som har slutat med sina hobbyer eller som har bytt kompisgäng eller som har ändrat sitt beteende helt enkelt ganska ordentligt. De som har tydliga framtidsmål och engagerar sig i hobbyer och har nära vuxenrelationer, så tenderar allmänt att vänta längre med sina debuter kring alkohol. [00:09:55] Speaker A: Okej, varför är det så? Ni kan gärna utveckla. Har du Mikaela någon teori? [00:10:00] Speaker D: Ja, men jag tänker att en hobby eller fritidsverksamhet har ju många friskfaktorer för att dels så får man ett meningsfullt sammanhang. Ofta så är det en social samvaro. Det finns en ledare eller en tränare som blir en viktig vuxen för många ungdomar. Man har någonting meningsfullt att sysselsätta sig med. Men också till exempel om man är en del av en lagsport så vill man ju också ställa upp för sitt lag. Man har ofta rutiner som är viktiga. Nu träffas vi den här onsdagen och nu kanske vi har match i helgen. Så det tror jag absolut, att det är något meningsfullt - där man får träffa andra, så man tycker att det blir viktigt. [00:10:48] Speaker A: Precis. Och har det här kanske något med identitetsbygge också att göra? [00:10:52] Speaker B: Jo, det kan jag nog påstå, att när man är ung - så utvecklas man ju ännu. Hjärnan utvecklas ju ända upp till 25-årsåldern. Och där är det ju då jätteviktigt att man skapar goda vanor från tidig ålder. Och det är jättebra att vi har mycket organiserad fritidsaktivitet - på Åland och även på fastlandet. Men att det krävs ju också att vi har trygga vuxna - som de här ungdomarna kan anförtro sig till. Jag upplever själv att det finns jättemycket arbetsprofessionella - som gör det bra på Åland. men det kan alltid finnas mera. Det finns också ungdomar som faller mellan stolarna - och där tänker jag, om du Sandra kan inflika, - om du upplever att det är ungdomar som kanske inte mår så bra, - att är det så att de har slutat med sina aktiviteter? [00:11:44] Speaker C: Ja, det blir också baserat på mina egna upplevelser och uppfattningar, - men Ja, till viss del är det ju så. Det händer väldigt mycket i tonåren och det är som att alla känslor åker berg och dalbana varenda dag och det exploderar i skallen. Många ändrar sina beteenden och allt som man har jobbat för och tyckt har varit superintressant och roligt under tio års tid, helt plötsligt är det inte alls intressant längre. Det enda man vill göra är att hänga ute med kompisarna. Så det i sig behöver inte betyda att det är något farligt på gång, men många börjar må dåligt. Främst tjejer är väl de som vi märker och som hör av sig till oss mår psykiskt dåligt. Då blir det lite... Steget blir kortare att kanske ta till något hjälpmedel som gör att man mår lite bättre. [00:12:37] Speaker A: Mikaela, vad säger du? [00:12:38] Speaker D: Jag tänker också på det här med vikten av att ordna kravlös fritidsverksamhet. Det behöver inte alltid vara så prestationsbaserat, utan det kan också vara att man får komma någonstans och umgås och prata med andra. Det kan ju också vara samtalsgrupper. Det finns ju olika, och det finns ju av alla ungdomar och jag tycker att vi är bra på det på Åland, men det är också vårt ansvar att anpassa fritidsverksamhet efter ungdomars olika intressen. Så att alla hittar någonting som de kan vara intresserade av. [00:13:14] Speaker A: Man hör ganska ofta att idrottshobbyer blir ganska seriösa när man blir äldre. Ibland kan det hända att man kanske inte orkar och hinner med fyra timmar eller fyra kvällars träning i veckan när man går i gymnasiet. Då kan det säkert vara bra med de här kravlösa grejerna. Emil, vad skulle du säga? [00:13:33] Speaker B: Jag tänkte bekräfta det som vi alla andra har sagt här, - att det är jätteviktigt att det finns kravlöst. att man kan utöva någon hobby eller ett intresse - utan att det finns krav på prestation. Det har ju jag upplevt själv när jag har träffat ungdomar, - att vissa är jätteseriösa och tycker om sin hobby, - medan andra upplevde att det blev för mycket. Att i 10 till 15-årsåldern så är det väl - två, tre träningar i veckan. Det är kul. Det blir en del av vardagen, men sen kommer det i slutet av högstadiet, i början av gymnasiet. Mycket mera studier och det blir mera tankar på framtiden - och man försöker hitta sig själv och bygga identiteten. Vi tar fotbollen som exempel, att vi hade fotboll - som din starka sport i unga tonåren. Men sen blev prestationskraven väldigt höga. Det blir mycket matcher och det är ju någonting - som den verkligt fotbollsintresserade tycker om. De kanske tar sig dit och håller ut. och tycker det är roligt, medan andra upplever att studierna blir för tunga. Man måste prioritera bort kompisarna. Och jag förstår ju de som hellre prioriterar kompisar än hobbyer. För kompisar, du har ju dem, men i sporten så måste du prestera. Du måste träna. Du måste ta hand om kroppen medans kompisarna finns där. Så det är lättare hänt att man kanske umgås med kompisarna. [00:15:02] Speaker A: Nu pratar vi mycket om bortfall av hobbyer. Vad annat finns det som bidrar till att unga kan börja dricka tidigt? Sandra, vad säger ni? [00:15:11] Speaker C: Alltså, vuxnas attityder hemma är ju väldigt viktiga. Och det finns det också forskning som bevisar. Vi möter ofta många vuxna och föräldrar som tänker att, ja, men jag ger dem hellre än ett litet glas vin när de är hemma hos oss, eller jag köper ut en sexa Lonken eller någonting. För då vet jag vad de dricker. Jag vill inte att de går och köper någon fulsprit från någon baklucka vid någon bil. Men det här är någonting som forskningen helt motbevisar. Ger man lite alkohol åt dem när de är hemma, när de är minderåriga, så är det också ett sätt att visa att det är okej. Jag tycker att det är helt okej att du dricker. Det är någonting som ungdomarna ofta fastnar vid. Det är inte så farligt. Jag kan väl dricka. Det man vet är att de åtminstone dricker det som du ger dem. Men sen stannar det sällan där, då dricker man också lite mer sen. [00:16:06] Speaker A: Okej, så syns det i statistiken i forskningen - att unga som har föräldrar som inte är lika strikta med det här, - de dricker mer? [00:16:14] Speaker C: Ja, det finns ett Örebros preventionsprogram - som vi jobbade med tidigare, nu är det ganska många år sedan, - men som började med den här forskningen. Då undersökte man bland flera jättemånga ungdomar och föräldrar och gjorde en gedigen undersökning helt enkelt, där det framgick att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer. [00:16:39] Speaker A: Okej, då vet vi det. Ja, kan ni ändå förstå de föräldrar som köper ut för att de är rädda för att barnen ska köpa av någon annan främmande Det här, det är en rädsla. Man vill säkert barnets bästa - och försöker på det sättet motverka det här. Emil, vad säger du? [00:16:57] Speaker B: Jag kan förstå varför föräldrar gör det. För föräldrarna har ju själva också varit unga - och föräldrarna har ju själva också kanske haft känslan av - att de vill passa in och ha den här sociala samvaron. Och där så förstår jag föräldrar. Det låter också helt logiskt att statistiken visar att det - bara uppmuntrar dem till att dricka mera. Om du som förälder köper ut - så blir det väldigt lätt att ungdomen tänker att det här är okej. Jag förstår tankesättet hos föräldern att - jag vill ha koll på det som min ungdom dricker. Jag vill inte att det är från någon baklucka. en sån här ful sprit som du kallar det Sandra. Men det visar ju till ungdomen att det är okej. [00:17:47] Speaker A: Ja, och det kan hända att de får ful sprit - eller kompisarnas föräldrars sprit också. Så att det blir bara mera helt enkelt. [00:17:55] Speaker C: Sen är det klart att det har stor betydelse - vilket kompisgäng man är i. Kompisarna påverkar jättemycket. Och det är ju svårt också att styra som förälder. De måste ju få umgås med vilka de vill på det viset. Men man vill ju gärna vara där och peta lite. Måste du vara med den? Nej, jag vill inte att du hänger med den. Och det hör vi också bland många ungdomar som kommer till oss. Att de tycker att det är jobbigt och svårt. För att föräldrarna vill inte att man ska umgås med en viss person. Men att de baserar det på hörsägen helt enkelt. Att jag har hört att den här ungdomen har gjort det här och det här och det här. Och därför vill inte jag att du umgås med den. Medans det ibland kan vara ganska felaktigt och lite orättvist nog. Att det inte alltid stämmer. Speciellt på ett litet samhälle som Åland så sprids sådana här rykten ganska snabbt. Och alltid de negativa grejerna kommer ju först. Men kompisgäng överlag så absolut, de påverkar jättemycket. Det är väldigt få märker vi som är så starka i sig själva att de vågar gå emot det här tysta grupptrycket eller aktiva grupptrycket som kommer i en kompisgrupp. [00:19:08] Speaker A: Ser man då, nu om unga har börjat dricka mindre, händer det då också att det är okej inom ett kompisgäng? Att vissa dricker, andra dricker inte. Att det är okej, men att Att man vågar stå på sig. Ser man någon skillnad där? [00:19:26] Speaker C: Absolut tycker jag ändå att det finns. Majoriteten av alla ungdomar dricker ju inte idag. Så det är en liten klick som dricker och det är viktigt att komma ihåg. Så det är accepterat att inte dricka i de allra flesta kompisgrupper. [00:19:45] Speaker A: Precis. Det är bra att komma ihåg i det här sammanhanget. [00:19:48] Speaker D: Det ska jag också hålla med om. Jag tycker också jag har träffat ungdomar som är ganska stolta över att de inte dricker. och är såhär, jag är nykter och det är helt okej. Det tycker jag också är trevligt. Det är väl också något som jag själv tycker att bland vuxna också har blivit mera socialt accepterat. Jag är nykter att jag dricker inte. [00:20:05] Speaker A: Man behöver inte förklara orsaken bakom desto mera. Men ser man då skillnader mellan skolor, mellan kompisgrupper miljöer. [00:20:19] Speaker B: Emil? Ja, alltså man kan se skillnad. Om man kommer från en mindre by där det är längre avstånd och det är mindre fritidsaktiviteter så kan tendensen finnas att man söker sig till de kompisgäng som finns i byn och då finns det en stor sannolikhet att det finns någon form av alkohol med. i den gruppen. Om du å andra sidan bor i en större stad - så kan det också vara en risk, - eftersom att då finns det ju väldigt många kompisgäng. Med det sagt egentligen så har jag inga siffror - som säger bu eller bä. Jag kan se en risk med att bo i en mindre by, - men jag kan också se en risk med att bo i en större stad, - så jag kan inte ge en rekommendation var man ska bo ifrån det. [00:21:07] Speaker A: Precis. Sandra, vad säger du om det här? [00:21:10] Speaker C: Vi märker nog ändå, ungdomarna tror att det finns en stor skillnad gentemot skolor. Vi hör ju alltid när vi kommer ut till en skola på norra Åland så säger de "Nej men i stan, där dricker de massor" och är vi i stan så säger de "Nej men där ute, på norra Åland, där dricker de hur mycket som helst, de är mycket värre än oss". De skyller alltid på varandra såklart och det har de gjort under alla år. Men vi märker ingen skillnad. Beroende på var de bor. Det dricks lika lite över hela Åland. [00:21:46] Speaker A: Sommaren kommer, skolavslutningar, stugsäsong, festivaler. Det finns en del alternativ till att sitta bakom en buske eller en källare och smaka på alkohol. Vill ni berätta om det här? [00:21:58] Speaker D: Ja, precis. Om vi tänker på skolavslutningen då så ordnar Folkhälsan tillsammans med andra ungdomsorganisationer Schools Out på Lilla Holmen. Det är egentligen ett skolavslutningsevenemang för ungdomar som går ut årskurs 7 till 9. Där vi ställer till med en trevlig alkohol och drogfri kväll med massa olika aktiviteter. Vi har musikuppträdanden, vi bjuder på lite tilltugg och vill göra det så roligt som möjligt för ungdomarna just under deras skolavslutning. Vi har också flera trygga vuxna på plats, - bland annat Fältarna och andra ungdomsorganisationer. Det är helt kostnadsfritt. Vi har blåstest vid ingången, så man måste blåsa noll. [00:22:42] Speaker A: Det låter jättebra. Under sommaren finns det också andra evenemang på kommande. [00:22:47] Speaker D: Ja, vi ordnar också vårt sommarhäng, - som också är för ungdomar som har gått ut årskurs sex och uppåt. Vi riktar oss kanske främst till högstadieåldern. Men då är vi ute på vår äventyrsstuga Talatta. Det är också helt kostnadsfritt. De får komma dit under två veckor på sommaren och umgås. Det är helt kravlöst. Man får sysselsätta sig med det man vill som hör sommaren till. Vi har bastu, vi har trampbåt, sådana här stand-up paddleboards och man får vara mycket ute, vilket vi tycker att det är viktigt och bra. Och där får vi också ibland besök av andra utomstående organisationer som kommer och hälsar på, bland annat då Fältarna. Vi har haft Rädda Barnen på besök och så brukar vi ha ett uppskattat besök av Sjöräddningen som kommer och hälsar på. Så att det är dagtid. Ja, det brukar vara uppskattat. Så har man inget att göra på sommarlovet om man inte har ett sommarjobb eller bara annars vill hitta på någonting så är det ett alternativ. [00:23:51] Speaker A: Jättebra. Vill du berätta kort också om andra grupper som ordnas vår, vinter, höst? [00:23:57] Speaker D: Vi har bland annat vårt ungdomsgarage i Godby som är öppet två kvällar i veckan. Det är en öppen verksamhet så man får komma dit och dyka upp och där har vi två ledare som jobbar som är jätteduktiga på allt som har med att mecka att göra. Och så har vi då Jag själv deltar en dag i veckan på folkhälsans digitala ungdomslokal.fi dit ungdomar som är intresserade av spel eller bara såna som vill komma in och prata sådär kravlöst, man kan vara anonym, kan komma in och prata med andra ungdomar eller med vuxna. Sådär som en vanlig ungdomsgård fast den är online. Sedan har min kollega Joakim en äventyrsgrupp och en fiskegrupp dit ungdomar också kan komma som är intresserade av friluftsliv och fiske och så får man testa på det. Och så jobbar jag med någonting som heter en metod som heter Dans för hälsa som också då handlar om kravlös dans där man vill stärka ungdomars psykiska hälsa. Det är [00:24:59] Speaker A: jättefin verksamhet. Vi gör [00:25:01] Speaker D: aldrig några uppträdanden utan vi dansar bara i gruppen för att må bra. Och man [00:25:04] Speaker A: behöver inte ha erfarenhet av dans från förr. Ingen erfarenhet. - Och Sandra, som förälder kan man alltid ringa er fältare och [00:25:11] Speaker C: prata lite också. Absolut. Vi är inga såna som har de absolut rätta svaren på allt, - men vi hjälper gärna till att bolla idéer. Vi har hört mycket och det är många föräldrar som har ringt, - så på det viset är det ofta frågor som vi har tangerat förut. Så man kan absolut ringa. Hellre ringa och fundera och fråga än att [00:25:33] Speaker A: inte ringa alls. Och som tips till den här föräldrafrågan i början, du nämnde tidigare här att det kan man faktiskt också göra om man inte kontaktar de andra barnens föräldrar, så kan man alltid ringa er och säga att här vet jag att det kanske ska smakas på alkohol på den här festen och så har ni koll. [00:25:49] Speaker C: Ja, det händer faktiskt ganska ofta och det är föräldrar som får höra om att det ska vara fester någonstans, men man vill kanske inte riktigt sätta dit, om man ska benämna det så, men sitt eget barn som har berättat det här i förtroende och då man vill ändra och göra någonting så kan man ändå ringa till oss till exempel eller tipsa polisen eller någonting. För ungdomarna vet att vi får höra väldigt mycket. Vi jobbar ändå med hela Ålands ungdomar och en vanlig fras vi ofta får från ungdomarna är "Hur vet ni allting?" Men de vet också att vi inte berättar hur vi får veta saker. Det är sällan någon som blir tagen för att man skulle ha tjallat, till exempel, som kompis. Ni har tystnadsplikt. [00:26:35] Speaker A: Vi har tystnadsplikt. Jättebra. Om vi ska sammanfatta den här diskussionen, - vad ska man som lyssnare ta med sig av vad vi har pratat om idag? Jag [00:26:46] Speaker D: tänker främst på det här med att stärka relationen - och kommunikationen till sin ungdom. Jag upplever att ungdomar vill att vi vuxna engagerar oss och lyssnar. Så det tror [00:26:58] Speaker A: jag är viktigt. Prata mera. Emil? Ja, [00:27:03] Speaker B: och sen meningsfulla fritidsaktiviteter. Och då vill jag betona att jag menar inte att man ska spela fotboll eller ha hockey eller innebandy, utan att man har en fritidssysselsättning utöver skolan. Att man har någonting att göra. Det kan vara någon form av intresse för fri luft, - att man får fara ut och fiska och uppmuntra ungdomarna [00:27:21] Speaker A: till att göra saker. Sandra, hur vill du komprimera det vi har pratat om? [00:27:27] Speaker C: Tydliga gränser är omsorg, - och att säga nej till att köpa ut är inte hårdhet, det är ansvar. Majoriteten dricker inte i unga år. Prata både före, under och efter skolavslutningen, - inte bara en gång, utan kontinuerligt. Och du behöver inte vara perfekt. Du behöver bara vara [00:27:44] Speaker A: närvarande. Stort tack till er och för era kloka insikter. [00:27:50] Speaker C: Tack!